Klimatsmarta förpackningar för vin

I den era av sociala och klimatmässiga förändringar som vi befinner oss i har begreppet hållbarhet kommit att ta en mer central plats i många människors medvetande. Aldrig förr har vi varit så noga med hur vi konsumerar olika varor eller så ifrågasättande över konsumtion över huvud taget. Efterfrågan på exempelvis grönare former av resande, miljömärkta kläder och ekologisk mat har ökat dramatiskt de senaste åren. Det har fått en mängd olika industrier, inte minst vinbranschen, att se över sitt hållbarhetsarbete. En stor utmaning för den globala vinproduktionen består i hur de viner som produceras ska fraktas till konsument på ett så hållbart sätt som möjligt. Här spelar förpackningen en avgörande roll.

Man skulle kanske kunna säga att vin länge "kommit undan" med att anses vara en naturlig produkt, där en vingård är ett slutet ekosystem och utgör en typ av sinnebild för harmoni mellan människa och miljö. Denna bild har gradvis kommit att förändras och i takt med det har vi börjat se en allt större mängd märkningar och certifieringar dyka upp på vinetiketter. Det i syfte att vara garanter för att vinerna vi köper är framställda i linje med Gro Harlem Brundtlands hållbarhetsdefinition från 1987; att vara en del av en utveckling som möter nutidens behov utan att kompromissa med möjligheten för framtida generationer att möta sina egna behov. Vi har vant oss vid att kunna välja bland viner som är ekologiskt och biodynamiskt framställda, som har fokus på social hållbarhet och som är anpassade för veganer och allergiker. En aspekt som inte skärskådats på samma sätt har dock inte med innehållet att göra, utan rör själva förpackningen.

Om vi tänker oss att vi i spelet Pictionary skulle få i uppgift att rita vin skulle antagligen de flesta av oss rita en vinflaska. Att vin hör hemma i just glasflaskor har historiskt sett varit väldigt sant, men lika sant är att vi i allt större utsträckning köper vin i alternativa förpackningar. Framför allt vin i Bag-in-Box har fått ett oerhört stort genomslag hos oss i Sverige. I nuläget står detta format för över 55 % av allt vin som säljs på Systembolaget. Vad som till en början var en förpackningstyp som mest sågs som ett praktiskt alternativ till glasflaskan framhålls mer och mer som ett betydligt klimatsmartare val. Andra alternativa förpackningstyper för vin som vi börjat se mer av på vår egen marknad är främst PET-flaskor och pappersförpackningar, samt på senare tid även aluminiumburkar.

Det är ett stort antal variabler som påverkar hur klimatsmart en vinförpackning är. Det hela börjar i själva produktionsprocessen. Att framställa glas är jämfört med andra förpackningstyper en energikrävande process. Mycket hög värme krävs för att kunna smälta, härda och forma glaset. Att göra förpackningar baserade på exempelvis plastmaterial å andra sidan har en större negativ klimateffekt råvaraumässigt. Även om tillverkningen av alla typer av förpackningar kräver energi och resurser och i sin tur har en miljöpåverkan är det transporten som har den största påverkan. Aspekter som avstånd och transportmedel spelar en stor roll i den samlade miljöpåverkan som vin har. Därför handlar mycket om hur effektiv transporten kan vara, till exempel genom att maximera volymen av vinet som transporteras i relation till vikt och volym av förpackningen. Glasflaskans vikt och form i förhållande till den mindre mängd vin som kan transporteras leder till en större negativ klimatpåverkan. Satt i siffror utgör transporter av pappersförpackningar bara runt 15 % av den negativa klimatpåverkan som en transport av glasflaskor har över samma avstånd.

PET som material är flexibelt. De väger lite, är mer stöttåliga och formbara utan att tappa sin strukturella integritet. Det tillverkas även platta PET-flaskor som kan transporteras i större volymer, och därmed ytterligare minska sin negativa klimatpåverkan på grund av transporten. PET framställs genom oljebaserade råmaterial och framställning och förädling är väldigt energikrävande då den mängd vatten som behövs i processen tillkommer. Så länge förpackningen återvinns är det dock ett bra klimatval. Samma problematisering kan göras gentemot innerpåsar av plast i Bag-in-Box. Det behöver sedan återigen ställas mot de fördelar av den mindre energiintensiva transporten, i förhållande till den samlade vikt och volym av vin som kan fraktas, ger. Aluminiumburken har fördelen att materialet går att återvinna i en oändlig loop, även om framställning av nya burkar är dyrt. Burken är effektiv att transportera, är tät och släpper inte in ljus vilket gör att vinets egenskaper bevaras väl. Den förpackning som har minst klimatpåverkan är pappförpackningen. Materialet är växtbaserat, kräver mindre energi vid tillverkning och är lätt och effektiv att transportera.

Alla vinförpackningar fylls inte i sina respektive ursprung. En stor del fraktas i bulk närmare sina respektive försäljningsmarknader. Oftast görs detta i så kallade flexitankar som kan liknas vid enorma innerpåsar till en Bag-in-Box. De rymmer ofta 24 000 liter vin och fylls normalt sett hos producenten till vinet och fraktas sedan till den plats där fyllningen av den slutgiltiga förpackningen äger rum. Genom denna typ av transport går det att frakta maximal volym vin med minimal förpackningsvikt. Det leder till att denna typ av transport har en mindre miljöpåverkan än andra alternativ. Vinet tappas sedan hos en fyllare på önskad typ av förpackning och levereras till sin slutdestination. Flera kritiska punkter kan uppstå då vinet behöver gå igenom fler processer innan det konsumeras. Lyckligtvis är kontrollerna noggranna och det är ytterst sällsynt att bulktransporten försämrar kvaliteten på vinet. Värt att nämna är att detta inte är någon ny företeelse. Härtappat vin var vanligt i Sverige innan Vin & Sprit förlorade sitt importmonopol 1995.

Alternativa förpackningarna till glasflaskor har bevisligen sina miljömässiga fördelar och upptar en allt större del av marknaden. En sak de dock saknar är beprövad möjlighet att ge vinet förutsättningar att lagras under en längre period. Vare sig Bag-in-Box, PET-flaskor eller kartongförpackningar erbjuder en fullkomlig syrebarriär för att skydda vinet mot oxidation och viner tappade i dessa förpackningar passar därför enbart för viner som är tänkta att konsumeras relativt snart. I dagsläget finns det inget som tyder på att hållbarheten skulle vara sämre i till exempel en aluminiumburk än i glasflaska, men än så länge används även denna förpackning till enklare, ungdomliga viner. Ett klimatsmartare alternativ för viner som kan och bör lagras är lättare och tunnare glasflaskor. Dessa väger mindre än vanliga flaskor utan att tappa sina beskyddande egenskaper och har ca 20 % mindre klimatpåverkan än en vanlig vinflaska. Utvecklingen fortsätter ständigt framåt, men innan vi har en egen vinindustri att luta oss på kommer transport och förpackningar fortsatt vara en utmaning att ta på allvar.