Chanzy

Chanzy har sitt säte mitt i den lilla byn Bouzeron i Côte Chalonnaise i centrala Bourgogne, precis på gränsen till Côte de Beaune. Vingårdarna som firman odlar har historiska rötter i Bouzeron tillbaka till 1600-talet, men det var först 1974 som namnet Chanzy skulle bli förknippat med regionen. Paret Catherine och Daniel Chanzy kom ursprungligen från Champagne där Daniel arbetade som kock, och deras syfte var ursprungligen att starta en restaurang i Bourgogne. Den fastighet de kom att köpa hade dock 8 hektar med tillhörande vingårdar, och dessa skulle snart ta upp mer och mer av parets fokus. Redan 1979 lät de bygga sin första egna vinkällare, och deras viner blev allt mer uppskattade och omtalade runtom i Bourgogne.

Chanzy är i nuläget den största vingårdsägaren i Côte Chalonnaise och den näst största vingårdsägaren i Bouzeron. De har länge strävat efter att höja just den appellationens status, och familjen Chanzy var tongivande i arbetet som skulle leda till födseln av AOC Bouzeron. Detta är den enda appellation i Bourgogne där enbart den vita druvsorten Aligoté är tillåten, och detta har alltid varit en av hörnstenarna i Chanzys produktion. Deras bästa exempel på detta är det vingårdsbetecknade Bouzeron Monopole Clos de la Fortune, vilket kommer från en 3,75 hektar stor vingård som de är ensamma ägare till. Utanför Bouzeron så har de lyckats samla på sig mark över hela Bourgogne, och idag uppgår domänens egendomar till hela 80 hektar. Sammanlagt gör de vin i 40 olika appellationer, varav 11 är klassade som premier cru och 13 som grand cru.

År 2012 var domänen på randen till konkurs, och såldes därför till en samling investerare med stor förkärlek för just Bourgogne. Detta skulle sedermera komma att utvecklas till det som i dagsläget är Groupe Chanzy, som utöver produktionen i Bourgogne även överser Château Signac i byn Chusclan i södra Rhônedalen. 2013 anlitades den unge vinmakaren Jean-Baptiste Jessiaume att ansvara för framställningen av vinerna, och han tog kvaliteten till nya, högre nivåer. Hans arbetsfilosofi beskrev på ett enkelt och självklart sätt beskriver hur arbetet i vingårdarna handlar om omtanke och respekt för naturen i allmänhet, och särarten i alla individuella terroir i synnerhet. Familjen Jessiaume kommer från den närliggande byn Santenay och har mer än 6 generationers erfarenhet av vinodling i regionen, så det kunde närma sig det nya projektet med ett visst mått av självsäkerhet. Biodynamisk filosofi ligger till grund för odlingen, och bekämpningsmedel används med yttersta försiktighet.

Sedan 2020 har ansvaret för vinmakningen bytt händer, och nu är det den erfarne Max Blondelle som tagit över stafettpinnen. Han följer i grunden det arbetssätt som initierats av Jean-Baptiste, och jobbar med stor hänsyn till de olika vingårdslägena. Han vinifierar alla de olika vinerna individuellt, och exempelvis storlekar, ålder och ursprung på de ekfat som används varierar beroende på vilka behov han anser att vinerna har. Storlekarna varierar mellan traditionella 228-liters Bourgognefat hela vägen till stora foudres på 2500 liter, och generellt ligger andelen nya fat på mellan 15-20 %. Källararbetet är metodiskt och mjukt, och Blondelle tar stor hänsyn till exempelvis månfaser och magnetism exempelvis då vinerna flyttas. Han tror även på den positiva effekten av ljudvågor och vibrationer under fatlagringen, och därför är det inte ovanligt att höra tonerna av Mozart under ett besök i hans källare.