Rhône – från norr till söder

I vinkretsar är det sällan som det talas om just floden Rhône, men faktum är att det är en av världens kanske viktigaste vinfloder. Med sina 813 kilometer knyter Rhône ihop vinområden inte bara inom landet, utan även utanför dess gränser. Kanske till och med mer än Loire, Frankrikes längsta vinflod. Från Valais i Schweiz via Lyon, förbi det monumentala Hermitage-berget och genom Châteauneuf-du-Pape i söder vindlar sig Rhône slutligen hela vägen ut i Medelhavet från Port-Saint-Louis-du-Rhône. Även om Rhône är en av de stora floderna så är namnet framför allt förknippat med vinerna som man hittar längs med dess lopp, och kanske mest de som återfinns i Frankrike.

Norra Rhône
Den norra delen av Rhônedalen börjar strax söder om Lyon och är den mest iögonfallande dramatiska. Branta, nästan stuplika vingårdar tronar upp sig på höger sida då man åker söderut längs med Autoroute du Soleil. Den som har åkt bil där har ofta svårt att glömma den svindlande känslan. Att vinerna från den norra delen av Rhône, med appellationer som Côte-Rôtie, Hermitage och Condrieu i spetsen, kan vara kostsamma upplevs mer logiskt då det går upp för en vilket arbete som krävs för att över huvud taget bruka vingårdarna. Att sedan vinerna är relativt sällsynta gör dem inte billigare. Den norra delen av Rhône står för så lite som 5 % av allt vin som görs i hela Rhônedalen och en enstaka nordlig subregion, Crozes-Hermitage, står för hälften av det. Det finns en vilja att expandera arealen och i appellationer som Saint-Joseph och Crozes-Hermitage har gränserna utökats väsentligt. Kritikerna menar att detta urvattnar regionen från ett kvalitetsmässigt perspektiv, men i rätt producents händer går det givetvis att göra riktigt bra viner från dessa mindre prestigefyllda områden.

I norra Rhône är det framför allt de röda vinerna gjorda på syrah det talas om och visst är det några av Frankrikes, om inte världens, mest långlivade och komplexa viner. De tävlar i sina bättre stunder med topp-exemplar från både Bourgogne och Bordeaux. De har dessutom en förmåga att uttrycka sin terroir på ett fascinerande sätt. Det går att uppleva skillnader mellan viner från ursprung som skiljs åt av ett fåtal kilometer. Generellt hamnar de vita vinerna från Rhône lite i skymundan av de röda, något som dels har att göra med hur eftertraktade de röda är, dels för att smakprofilen är rätt unik. Vita Rhône-viner är också i minoritet jämfört med de röda, då de endast utgår 20 % av den totala produktionen. De vita vinerna gjorda på viognier, marsanne eller roussanne kan ha en tyngd, en kryddighet och en fetma som kan vara krävande att ta till sig. Att syran dessutom tenderar att vara lägre hjälper kanske inte heller då moderna vitvinsdrickare är mer vana vid slanka, fruktiga och friska viner. Gastronomiskt kan dock de vita vinerna visa upp sin storhet även för den som tvivlar. Det bästa sättet att uppleva detta är att helt enkelt ta emot en rekommendation från en sommelier.

Södra Rhône
Vid Valence upphör norra Rhônes vingårdar abrupt och de 5 milen fram till Montélimar är praktiskt taget fria från vinrankor. Landskapsbilden förändras och de dramatiska klippformationerna byts mot böljande kullar och färska örter och blommor. Det är inte för intet som denna del av vägen kallas för lavendelbältet. I södra Rhône slutar syrah att vara den dominerande druvsorten, och i stället tar grenache vid. Här är det mest druvblandningar som buteljeras till skillnad från de oftare druvrena vinerna i norr. Det förklaras enligt vissa producenter med det betydligt varmare klimatet. Olika druvsorter med sina egna särdrag kan helt enkelt hjälpa till att balansera det slutliga vinet och agera livförsäkring om någon vingård skulle drabbas av en dålig växtsäsong.

Det går inte att prata om södra Rhônedalen utan att prata om giganten Côtes-du-Rhône. Det är utan tvivel ett av Frankrikes allra mest kända ursprung och av allt vin som produceras i Rhône går hela 80 % under benämningen Côtes-du-Rhône. Lejonparten utgörs återigen av röda viner och dessa har haft rykte om sig att vara fruktiga, alkoholstarka och enkla, något som stämmer till viss del. Med så stora produktionsvolymer är det inte konstigt att det produceras mindre intressanta viner, men som alltid finns det producenter som inte kompromissar med kvaliteten ens på sina enklaste viner. Det finns även drygt 90 byar i Côtes-du-Rhône som konsekvent bevisat att de kan göra viner med kvalitets- och smakmässig särart och dessa kan beteckna sig som Côtes-du-Rhône Villages. Ibland följs även detta av den specifika byns namn, som exempelvis Saint-Gervais, Plan de Dieu eller Sablet. Côtes-du-Rhône produceras även i norra Rhône, men den andelen är försvinnande liten i jämförelse med det som görs i den södra delen.

Om Côtes-du-Rhône är dominerande i söder när det kommer till volym, är giganten till anseende och berömmelse utan tvekan Châteauneuf-du-Pape. Vinerna härifrån är ofta rika, fylliga och intensiva men det finns även exempel på producenter som gör viner i en mer floral, lätt och elegant stil. Det beror väldigt mycket på var druvorna växer och man brukar säga att det finns fyra distinkta typer av terroir. Förutom galets roulés, de runda stenarna som är karakteristiska för regionen, finns även jordar av sand, lera och kalk. Det finns nära nog oändliga kombinationer av dessa. En annan faktor till att vinerna kan te sig så olika är den stora mängden tillåtna druvsorter. Med 18 druvsorter och utan regler för proportioner däremellan är det inte konstigt att resultaten varierar. Den tredje, och kanske viktigaste aspekten för vinernas uttryck är givetvis producentens eget handlag. Att veta när de olika druvorna ska skördas, hur de ska hanteras och om de ska avstjälkas, om de ska jäsa tillsammans, hur lång macerationen ska vara och hur vinet ska lagras är bara några av de saker en vinmakare behöver ta hänsyn till. Där finns ingen bättre skola än erfarenhet.

Med ett så varierat utbud av viner från norr till söder är Rhônedalen ständigt en källa för fascination. Nyckeln till att förstå vilken region som helst är såklart att prova sig fram och hitta den stil man själv uppskattar och sedan se vad specifika producenter kan åstadkomma i olika ursprung och kvalitetsnivåer. Gör en resa i vinet och låt smakintrycken guida dig.