Corpinnat

Under ledorden "Territori i Qualitat" - territorium och kvalitet - skapades 2017 kvalitetsbeteckningen Corpinnat mitt i den välkända spanska vinregionen Penedès. Corpinnat är en sammanslagning av de gamla orden Cor och Pinnae, där Cor betyder hjärta och Pinnae (som även återfinns i namnet Penedès) är det latinska adjektivet för att beskriva steniga jordar. Utgångspunkten för Corpinnat var en vilja att belysa kvaliteten i de mousserande viner som redan för nästan 150 år sedan producerades på druvor odlade i den karga och steniga jorden mitt i hjärtat av Penedès, och som faktiskt var de första mousserande viner enligt den traditionella metoden som någonsin gjorts i Spanien. Detta var dock inte helt okontroversiellt, och skulle till slut leda till ett flertal producenters uppbrott från organisationen för Cava.

Det var efter ett besök i Frankrike under tidigt 1870-tal som vinodlaren Josep Raventós bestämde sig för att försöka producera mousserande vin. Han hade under resan varit i Champagne, och inspirerades att göra något annat än de fylliga, intensiva och bitvis rustika röda viner som generellt gjordes i Penedès på den tiden. Röda druvsorter dominerade odlingarna, och även om Raventós var nöjd med sina mousserande viner så var produktionsmöjligheterna begränsade. En händelse som oväntat skulle komma att spela honom i händerna var ankomsten av vinlusen Phylloxera till Spanien. Phylloxera var att jämföra med en pest som kommit till Europa med vinrankor importerade från Nordamerika, och som snabbt spred sig över kontinenten med förödande inverkan på vinlandskapet. Lösningen på detta enorma problem var att ympa europeiska vinrankor på amerikanska rotstockar, då dessa var immuna mot lusens angrepp.

Nu fanns plötsligt en möjlighet att analysera jordarna ordentligt innan vingårdarna återplanterades, och en av upptäckterna var att det runt staden Sant Sadurní d'Anoia var mycket lämpligt att plantera vissa vita druvsorter. Detta ledde till stora planteringar av de vita druvorna Macabeo, Xarel-lo och Parellada, vilka skulle bli de huvudsakliga druvorna i produktionen av spanska mousserande viner och som snabbt bidrog till att öka produktionen.

Namnet Cava kom dock inte att användas förrän i början av 1970-talet, utan dessförinnan hade vinerna helt enkelt kallats "Champaña". Att detta inte var populärt hos branschorganisationen för viner från Champagne kanske är lätt att förstå, och man kom överens om att Cava skulle användas istället. Ursprungsbeteckningen DO (Denominación d'Origen) Cava togs således i bruk.

Det som skiljde DO Cava från andra spanska ursprungsbeteckningar var dock att produktionen för Cava inte var begränsad till en specifik region, utan tillverkades över stora delar av Spanien. När Spanien anslöt sig till EU 1986 insisterades det på att produktionen av Cava skulle begränsas geografiskt, men i nuläget är det utöver Penèdes fortfarande tillåtet att skriva DO Cava på flaskor från delar av regionerna Katalonien, Valencia, Aragón, Navarra, Rioja och Baskien.

Då vinmarker och arbetskraft varierade mycket i kostnad inom de olika tillåtna ursprungen så kunde prisskillnaden mellan Cava från olika producenter vara mycket stor. Detta ledde till en enorm konkurrens, och med sjunkande priser ökade efterfrågan. Cava placerades som helhet i lite av ett lågprisfack, och fick globalt en bild av att vara ett pålitligt, billigt och mindre snobbigt alternativ till Champagne.

Denna bild kom att ifrågasättas av några av de mer kvalitetsdrivna och hantverksmässiga producenterna inom DO Cava, som såg det som orimligt att en flaska vin för 3 euro kunde ha samma kvalitetsbeteckning som en för 90 euro. De menade att anseendet för DO Cava som helhet riskerade att urholkas, och att det inte fanns någon egentlig poäng att lägga ner allt det arbete som de gjorde då det blivit svårt att sälja vinerna utan att gå ner avsevärt i pris. Idén om att etablera Corpinnat som en del av en ytterligare kvalitetshierarki inom DO Cava föddes ur detta ifrågasättande.

Det skulle dock dröja ända till 2017 innan denna idé materialiserades i diskussioner inom styrelsen för DO Cava, då en programförklaring för Corpinnat lades fram av de fem ikoniska Cava-producenterna Recaredo, Gramona, Llopart, Sabaté i Coca och Torelló.

De såg att syftet med Corpinnat skulle vara att verka inom och samexistera med DO Cava för att belysa de olika territorierna därinom, och främja förståelsen för varje regions unika geografi, klimat, geologi och historia. De ville även lyfta det arbete för utveckling av kvalitet under de senaste 50 åren som gjorts av de producenter som ville visa att Cava hade potential att vara ett av världens främsta mousserande viner. Diskussionerna om hur Corpinnat skulle kunna etableras inom DO Cava pågick i ett helt år, dock utan att samförstånd nåddes. Många inom DO Cava var rädda att en sådan utveckling skulle göra det svårare för konsumenterna att förstå vad de köpte, och en del större aktörer med möjlighet att pressa sina priser såg heller ingen mening med det. Detta ledde till att de fem grundarna av Corpinnat helt enkelt valde att lämna DO Cava i januari 2019.

Även om Corpinnat registrerats som ett kollektivt varumärke inom EU redan 2017, så kunde nu arbetet med att sätta kvalitetsambitionerna i verket ta fart på riktigt. Den programförklaring som utvecklats omsattes snabbt till verklighet, och produktionen utförs enligt en samling grundpelare:
- Druvorna måste komma från hjärtat av Penedès, runt Sant Sadurní d'Anoia. Här anses kombinationen av mikroklimat, jordmån och historisk erfarenhet vara ett av de bästa uttrycken för Corpinnats kvalitetsambitioner. Varje flaska är märkt med orden "grown in a historic Barcelona wine valley".
- Odlingen måste vara ekologiskt certifierad, druvsorterna ska till största delen vara inhemska, och allt skördearbete måste göras för hand.
- All vinmakning måste göras i varje ansluten producents eget vineri. Detta anses ge ett mervärde åt den hantverksmässiga processen, och mer autenticitet till det slutliga vinet.

- Vinerna måste lagras länge på sin jästfällning. Den kortaste tid en Corpinnat ska lagras är 18 månader, vilket är 3 månader längre än motsvarande tid i Champagne. Varje enskild producent måste dessutom göra åtminstone ett vin som lagras i minst 30 månader, och ett som lagras minst 60 månader. Allt detta är för att visa sin hängivenhet till långa lagringstider, och att vinerna bäst kommer till uttryck genom denna process.
- Varje del av produktionen ska utvecklas och garanteras av varje enskild producent, och ett hållbart arbetssätt är obligatoriskt. Detta åsyftar den miljömässiga aspekten och tar sig i uttryck genom det ekologiska och resurssparande förhållningssättet till odlingen och ekonomiskt. Även ett ekonomiskt och socialt ansvar tas dock, och framför allt premieras långa relationer till odlare, där ett rättvist minimi-pris för deras druvor alltid ska vara garanterat.

I nuläget är det sammanlagt 10 producenter som är anslutna till Corpinnat och alla förhåller sig till de strikta regler som satts upp. Vissa av producenterna ser dock reglerna som det minsta man kan göra, och väljer att arbeta än mer noggrant för att nå den absolut högsta kvalitetsnivå man kan. Vinhuset Recaredo, som grundades redan 1944 och är ett av de äldsta och mest ikoniska i regionen, blev till exempel den första producent av Cava att bli certifierad som biodynamisk år 2010. Recaredo använder uteslutande inhemska druvsorter, och även om man historiskt har odlat en del Chardonnay så är dessa rankor sedan 2014 omplanterade till främst Xarel-lo. Som ett led till i kvalitetskontrollen, och även som en hyllning grundaren Josep Mata Capellades så utförs all degorgering hos Recaredo fortfarande för hand. Josep började sin bana inom den mousserande vinvärlden 1924 som degorgerare, och i linje med Corpinnats grundpelare ses just degorgering för hand som ett sätt att främja det historiska arvet.

Det går såklart lätt att fråga sig varför producenterna inom Corpinnat tycker att det är värt att gå igenom allt detta, och om de får den uppmärksamhet för sina viner som de förtjänar. Det finns många exempel på producenter inom DO Cava som tycker att initiativet och de värderingar som Corpinnat står för är högst beundransvärd, men att de inte själva skulle vilja ge upp försäljningen av sina enklare viner till törstiga exportmarknader. Det som inte får glömmas är givetvis hur ungt projektet är, och med tanke på att trenden har gått tydligt mot en större konsumentmedvetenhet kring frågor som ekologi och autenticitet så kanske Corpinnat inte hade kunnat etableras vid ett bättre tillfälle än just nu.