Chile

Chile är ett land omringat av elementen från fyra olika håll, med Atacama-öknen i norr, Patagonien i söder, Stilla Havet västerut och Anderna österut. Detta tillsammans med landets långsmala sträckning på över 400 mil ger en mängd olika vinodlingsmässiga förutsättningar, och aldrig har vi sett så många intressanta och kvalitetsdrivna uttryck i vinerna som vi gör idag. Oavsett om din smak går mer mot fyllig och fruktintensiv cabernet sauvignon eller mineraldriven och intensivt frisk riesling kan du hitta det du söker i landet. Lägg därtill att Chile har en ovanligt hög andel vin som produceras med hållbara metoder och en prisbild på vinerna som ofta är förvånansvärt låg med tanke på kvalitetsnivån så förstår man varför vindrickare världen över har fått upp ögonen för landet.

Chile upptar den största delen av Sydamerikas kustlinje mot Stilla Havet, och är faktiskt världens mest långsmala land. Där landet är som smalast är det bara lite drygt nio mil mellan havet och gränsen till grannlandet Argentina, men landets kust sträcker ut sig kring 430 mil från norr till Patagonien i söder.

Andernas väldiga bergsmassiv är österut det dominerande inslaget, och Chiles yta består till 80 procent av berg. Detta gör att det är relativt svårt att hitta mark som är lämpad för vinodling, och regionerna är således utspridda över hela landet. Variationen på de viner som produceras blir därmed mycket stor, men fram tills relativt nyligen var detta inte ett välkänt faktum internationellt då den stora merparten och vinet konsumerades inom landet.

Tack vare sitt skyddade läge mellan hav, berg och öken har Chile aldrig drabbats av vinlusen Phylloxera, som i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet ödelade en stor procent av världens då etablerade vingårdar. Till dags dato är landet det enda i vinvärlden som inte blivit angripet, och har därför några av världens äldsta vingårdar planterade på sina egna rotstockar. Värdet i detta ligger i att en äldre vinranka även om den blir mindre produktiv ger druvor som är mer koncentrerade och nyanserade i sin smakprofil och struktur, vilket hos många vinodlare ses som en stor tillgång. Det generellt sett torra och varma klimatet bidrar och till ett lägre sjukdomstryck från exempelvis angrepp av rötsvamp hos rankorna, och de behåller god vigör längre. En konsekvens av detta är att ekologisk odling utan kemiska bekämpningsmedel blir betydligt enklare att utföra, och Chile har idag en mycket stor andel vingårdar som odlas på hållbara sätt.

Trots landets gynnsamma förhållanden för druvodling låg landet i periferin på den internationella vinkartan fram till 1900-talets sista decennium. Det eftersom de enda viner som producerades var bulkviner av enklaste kvalitet.

Ändringen av detta kom 1987 då Aurelio Montes tillsammans med sin vän och affärspartner Douglas Murray grundade Viña Montes. Aurelio var dessförinnan huvudvinmakare vid en av landets största vinproducenter men drevs av en önskan att få göra viner som uttryckte den potential han såg i de olika vingårdar han arbetade med. Montes första vin var Alpha Cabernet Sauvignon. Vinet som tog omvärlden med storm och ledande vinkritiker höjde vinet till skyarna och jämförde det med betydligt kostsammare viner från Bordeaux och andra premiumregioner från andra etablerade vineregioner.

Det var just Bordeaux och druvorna från detta distrikt som kom att bli fokus för den tidiga premiumiseringen av Chiles viner. Förutom de klassiska bordeauxdruvorna hittade Chile även en nisch i den nästan utrotade druvan carménère, som felaktigt planterats i tron att det var merlot i många av Chiles vingårdar.

Mycket har hänt sen dess och även om en stor del av Chiles toppviner fortfarande görs på bordeauxdruvor är utbudet betydligt mer varierat idag och såväl den en gång bespottade país, som klassiska medelhavsdruvor, som utpräglade svalklimatsdruvor bidrar till ett spännande och eklektiskt utbud.

Utvecklingen beror främst på två anledningar; en av dess är ett återupptäckande av ladets sydligaste vinregioner och dess mycket gamla vingårdar planterade med nyss nämnda paìs, samt carignan, cinsault och moscatel. Den andra är den internationella trenden att odla druvor i svalare regioner och att framställa friska, fokuserade och mineraldrivna både röda och vita viner. Många av de sistnämnda kommer från landets norra delar, med vingårdar närmre ekvatorn och Atacama-öknen, vilket kan verka som en självmotsägelse. Det som möjliggör vinodling och produktion av viner i mer av en svalklimatsstil i dessa regioner är främst två, nämligen närheten till Stilla Havet och den kalla Humboldtströmmen, samt höjden över havsnivån. riesling, sauvignon blanc, chardonnay och pinot noir odlas alla här, och ger viner i en stil som man för bara 25–30 år sedan inte alls skulle förknippa med landet.

Att börja tänka på vinregioners förutsättningar i en bana väst till öst i stället för norr till söder, som är det normala världen över är banbrytande, men är också det synsätt som bäst överensstämmer med Chiles unika förutsättningar och idag pratar man om costa för vingårdar med en tydlig sval influens från Stilla Havet, valle för vingårdar belägna i de skyddade dalarna i hjärtat av de olika vinregionerna och montaña för de ostliga vingårdarna där Anderna ger en svalkande påverkan.

Med en sådan mängd av stiluttryck, och med vad som i ett internationellt perspektiv kan anses som några av världens mest prisvärda viner är det inte konstigt att Chile nu hittar ut till vinälskare över hela världen. Det konstiga är kanske att det överhuvudtaget tog så pass lång tid.