Australien - ett vinland i förändring

På 1980- och 90-talen så kom viner från Australien att bli synonyma med solsken, generositet och användarvänlighet, rika, rättframma och fruktmogna viner som på sätt och vis skulle vara en representation av australiensarnas eget lynne. Många skribenter och marknadsförare både inom och utanför landet tog fasta på detta, och "Sunshine in a Bottle" blev en världssuccé. 2005 var landet världens sjätte största vinproducent, mycket tack vare den enorma framgång som firman Casella Wines åtnjöt med sin serie [yellow tail], och exporten av enkla och likriktade viner, ofta med smådjur på etiketterna (så kallade "critter labels"), upplevde medvind över stora delar av världen. Men parallellt med detta utvecklades en annan sida av den australiensiska vinscenen, där småskalighet, fräschör och ursprungskänsla kom att bli ledord.

Dock inte sagt att Australien fram tills dess bara producerat mindre intressanta viner, utan har snarare under en längre tid legat bakom viner med distinkta och unika regionala uttryck. Semillon från Hunter Valley, Riesling från Clare Valley, starkvin på Muscat från Rutherglen och Bordeaux-blends från Margaret River är exempel på svårimiterade stilar som alla kan sägas nå sina högsta nivåer just därifrån de kommer. Givetvis görs även viner som är högt eftertraktade på den internationella marknaden, som fått höga poäng, betingar stora summor pengar och har nått kultstatus. De mest välkända inkluderar den röda multi-regionala blenden Grange Bin 95 från Penfold's, såväl som de högoktaniga Shirazvinerna Hill of Grace från Henschke och The Laird från Torbreck. Ett av de mest unika och eftertraktade vinerna från hela landet kan dock med rätta sägas vara Para Vintage Tawny Port från Seppeltsfield i Barossa, där de varje år släpper en buteljering av 100-årigt vin från sin egen historiska källare.

Givet landets storlek finns naturligtvis många platser som inte varit självklara för vinodling, eller som inte gjort sig kända för en bredare publik. Alltfler konsumenter är dock öppna för nya och autentiska vinupplevelser, och där klassiska regioner som Coonawarra och Barossa ibland anses något kommersiella och förutsägbara har mindre välkända regioner etablerat sig som ursprung för hantverksmässiga och ärliga viner. En region som på senare tid fått ett anseende för att ligga i täten för en progressiv australiensisk vinrörelse är den svala Yarra Valley utanför Melbourne i delstaten Victoria. En av nyckelproducenterna i den övre delen av Yarra Valley är Oakridge Wines, som är en av de producenter som i störst utsträckning fokuserar på individuella terroir-uttryck av framför allt Chardonnay och Pinot Noir, med inspiration från Bourgogne. Deras Local Vineyard-serie av viner vill framhäva karaktären hos individuella vingårdar, och deras flaggskepps-serie 864 går ännu djupare och representerar buteljeringar av enskilda delar av vingårdarna.

Där många regioner i Gamla Världens vinländer sedan länge har strikta regler för sin vinproduktion; vad gäller tillåtna druvsorter, planteringssätt och skördeuttag så har producenter i Australien större frihet att experimentera, både med vilka druvsorter de planterar och vilka vinstilar som skapas. Utbudet av så kallade naturviner har ökat kraftigt över hela landet, men har den största koncentrationen av producenter i South Australia. I Barossa Valley gör vinmakaren Abel Gibson viner som han anser uttrycker en känsla av ursprung och terroir, något han anser mer eller mindre glömts bort i takt med att många producenter istället fokuserat mer på kraft, rikedom och intensitet. Fokus ligger på vingårdar där han kan skörda tidigt för att bevara fräschör och lätthet, att endast använda naturlig jäst, inte maskera vinerna med smak och doft av nya ekfat och att inte använda tillsatser i onödan. Detta ger enligt honom mer transparenta viner, som på samma gång som de är mer lättdruckna även visar upp en sannare och mer respektfull representation av Barossa.

Experimentlustan syns även i den bredd av druvsorter som nu går att hitta i landet. Om fokus historiskt legat på Shiraz, Chardonnay och Cabernet Sauvignon så hittar man nu producenter som gör vin på höghöjdsväxande Nebbiolo, sältig Assyrtiko, kustnära Tempranillo och skalmacererad Pinot Gris. En av de producenter som experimenterar flitigast och når stora framgångar i att arbeta med för landet mindre traditionella druvsorter är S.C. Pannell i South Australia-regionen McLaren Vale. Vinmakaren Stephen Pannell, som blivit utnämnd till årets vinmakare av den inflytelserika publikationen Gourmet Traveller, arbetar sedan länge inte enbart med Shiraz, Grenache och Sauvignon Blanc, utan även med de italienska druvsorterna Fiano, Montepulciano och Aglianico, ett spanskdoftande uttryck av Garnacha och en rosé från Touriga Nacional. Utöver sin nyfikenhet motiverar han detta med att dessa druvor även är bättre anpassade till det varma klimatet i regionen jämfört med exempelvis Cabernet Sauvignon.

Det lär inte ha undgått någon som följer nyheterna att Australien har haft enorma problem med torka och påföljande bränder. Den värsta säsongen hittills var den senaste och mellan september 2019 och mars 2020 så hade hundratals bränder ödelagt den helt ofattbara ytan 18,6 miljoner hektar, eller 186.000 kvadratkilometer, motsvarande 41% av Sveriges yta. Detta påverkade givetvis hela samhället, såväl som djurliv och natur, och för vinindustrin var det en oerhört svår växtsäsong. Det uppskattas att cirka 2/3 av regionen Adelaide Hills brann, men även om vingårdar eller vinerier inte blev direkt drabbade av elden så blev den skada som rökutvecklingen stod för så allvarlig att många producenter helt enkelt var tvungna att kassera sina druvor. En producent som fick ta detta tunga beslut var Clonakilla Wines från Canberra District i delstaten New South Wales, som i februari meddelade att man inte skulle göra något vin överhuvudtaget då druvorna var alltför kraftigt rökskadade.

En månad senare kunde de dock kommunicera att de till slut ändå skulle kunna göra vin, då de hade fått druvor levererade från odlare i andra delstater som blivit mindre drabbade. Många hävdar att generositet är ett typiskt australiensiskt karaktärsdrag, och den här sortens solidaritet som Clonakilla fick uppleva kan definitivt läggas till bevisföringen för detta.