Chardonnay

När det kommer till berömdhet och popularitet finns det knappt någon druvsort som kan mäta sig med chardonnay. Så populär är chardonnay att den har blivit den mest planterade gröna druvsorten i världen och den har nästan dubbelt så stor yta planterad som sauvignon blanc. Men trots detta finns det en hel del glapp i kunskapen kring druvan och missuppfattningarna är många runt vilken typ av vin den kan göra. En ständigt återkommande bild är att chardonnay enbart är kapabel till att göra överdådigt ekade, svulstiga viner med söt frukt och låg syra, vilket på 90-talet bidrog till att skapa motrörelsen ABC – Anything But Chardonnay. Men sanningen är att chardonnay ligger bakom en mångfald av vinstilar runtom i världen, så pass många att det finns något för alla. Vad är det då som gör druvan så mångfacetterad?

Chardonnay definieras generellt som en icke-aromatisk druvsort, men det behöver inte betyda att den saknar karaktär. Karaktären kommer dock från en mängd yttre omständigheter och av dessa är klimatet druvan odlas i av mycket stor betydelse. Som med i princip alla druvsorter leder odling av chardonnay i svalare klimat till viner med lättare kropp, mer markerad syra och en smakprofil som drar åt grönare frukter. Det mest berömda exemplet på en sådan region är Chablis i Frankrike, där några av världens mest mineraldrivna och eleganta chardonnay-viner produceras. Men Europa har numer inte ensamrätt på stilen utan även Nya Världen-regioner som exempelvis australiska Tasmanien har visat sig vara ytterst lämpliga för framställning nästintill elektriska viner. Det har i blindprovningar blivit svårare och svårare att särskilja dessa från sina europeiska motparter, vilket visar att kvaliteten bara går uppåt.

I varmare klimat tenderar chardonnay å andra sidan att producera viner med rikare frukt i en fylligare stil. Fruktkaraktären drar mer åt mognare och ibland mer exotisk frukt och även texturen tenderar att bli något fetare. I dessa stilar är det även betydligt vanligare att vinerna får både jäsa och lagras på ekfat, vilket tillför ytterligare dimensioner till smakpaletten. Vanilj, nejlika, kanel och rostat kaffe kan alla bidra till ökad komplexitet, men det handlar om att dessa smakinslag behöver vara väl balanserade gentemot frukten. Denna typ av chardonnay har blivit mer eller mindre synonym med länder som exempelvis Kalifornien, Australien och Sydafrika. Då dessa ursprung med större sannolikhet än franska chardonnay-regioner skriver ut druvsort på etiketten är detta kanske inte heller så underligt. Men även i dessa relativt sett yngre vinländer finns en rörelse mot att göra viner med mer fräschör och mindre markerade ekfat och dessa stilar återfinns nu sida vid sida, vilket är positivt för vindrickare med olika preferenser.

Om klimatet är en av de största influenserna på de vinstilar som chardonnay kommit att bli känd för så är givetvis även den mänskliga faktorn av yttersta vikt. Med sin i grunden neutrala karaktär brukar det sägas att chardonnay är "vinmakarens druva". Detta innebär att chardonnay är öppen för olika stilistiska tolkningar från vinmakarens sida. Vissa vinmakare föredrar att försöka uttrycka den plats där druvan har vuxit i vinerna. Det franska uttrycket "terroir" ligger till grund för detta och tanken är att vinet ska återspegla aspekter som exempelvis klimat, jordmån och årgång och därigenom förmedla en känsla för ursprunget. Till detta kommer även människans inflytande över processen och för vissa inkluderar terroir-begreppet även lokala traditioner för hur vinerna historiskt har gjorts. Detta inbegriper till exempel tillåtna skördeuttag, vilken typ av ekfat som används och hur lång lagringen är – allt med stort inflytande på det slutliga vinet.

En ytterligare stilistisk aspekt som ofta brukar förknippas med chardonnay är en mer eller mindre uttalad "smörighet" i vinerna. Processen som ligger bakom denna smak är något som kallas malolaktisk jäsning, vilken bidrar till att omvandla den hårda maliska syran (äppelsyra) i druvmusten till mjukare laktisk syra (mjölksyra). I svala klimat är detta i princip nödvändigt om inte vinerna ska upplevas alltför skarpa och obalanserade. En effekt av denna process är uppkomsten av ämnet diacetyl, vilket är en bidragande faktor till hur smör får sin karaktäristiska smak. I vissa fall kan denna smak bli väldigt dominant och den anses vara en av huvudanledningarna till att ovan nämnda Anything But Chardonnay-rörelse över huvud taget existerar. Det är då givetvis positivt att det finns andra stilar att välja mellan. Chardonnay fortsätter kort sagt sitt segertåg och med nästan 4,5 % av världens samlade vingårdsareal dedikerad till druvsorten finns det inga tecken på att detta håller på att stanna av.