Vinner ekologiskt och biodynamiskt vin i längden?

Att ekologiskt jordbruk är på stark frammarsch lär inte ha undgått speciellt många. Utbudet av ekologiska produkter tillgängliga för oss konsumenter blir också allt större. Få typer av jordbruk har anammat det ekologiska tillvägagångssättet på samma skala som vinodling, där vi de sista 10 åren sett en enorm tillväxt. Den totala arealen av ekologiskt certifierade vingårdar uppgår i dagsläget till runt 400 000 hektar globalt, vilket är en ökning på kring 250 % sedan 2010. Det utgör ungefär 5,5 % av världens vingårdar, jämfört med att motsvarande siffra för alla typer av jordbruk globalt uppgår till 1,5 %. Den största delen av alla certifierade vingårdar ligger i Europa, med Spanien, Italien och Frankrike ansvariga för lite drygt 75 % av dessa.

Även om ekologisk odling växte fram som en reaktion på det utbredda industriella jordbruk som snabbt utvecklades efter andra världskriget skulle det dröja ända till slutet av 1980-talet innan rörelsen började hitta fotfästet. Den internationella miljörörelsen hade i detta skede vuxit sig starkare än någonsin tidigare. Tillsammans med exempelvis det samtida utbrottet av galna ko-sjukan i Storbritannien började många människor tänka alltmer på hur maten de åt hade producerats. Förespråkarna för ekologisk odling menade således att överproduktionen som följde av det systematiska användandet av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel utarmade jorden. Det hade en starkt negativ påverkan på grundvatten, ekosystem och biologisk mångfald. För att behålla jordarnas och grödornas hälsa behövde dessa undvikas, vilket i slutändan skulle gagna även konsumenten.

Då kemiska bekämpningsmedel inte är tillåtna inom ekologisk vinproduktion behöver odlarna förlita sig på andra taktiker för att rankorna inte ska bli drabbade av sjukdomar och skadedjur. Dessa är oftast främst tänkta att vara förebyggande snarare än åtgärdande. Målet är att stärka rankornas egna försvarssystem, uppmuntra till biologisk mångfald och balans samt att öka antalet gynnsamma mikroorganismer i jorden genom att skapa sin egen kompost. Skadedjur kan bekämpas på många sätt utan att man behöver använda sig av kemiska bekämpningsmedel. Kreativa varianter av detta består bland annat av så kallad "sexuell förvirring" där feromoner används för att locka bort hanar av specifika skadedjur från rankorna. Hos Corpinnat-producenten Recaredo har man experimenterat med att introducera fladdermöss i vingårdarna för att motverka skadliga fjärilar och andra insekter. Man har sett att en ensam fladdermus kan äta flera hundra insekter under en enda natt.

När det kommer till ekologisk produktion av vin är det viktigt att skilja på odling av druvor och framställning av vin. Värt att notera är att det finns olika regler och förhållningssätt till detta i olika delar av världen. Inom EU fanns det fram till och med 2011 inget som kunde definieras som "ekologiskt vin", utan definierades i stället som "vin gjort på ekologiskt odlade druvor". Från 2012 ändrades dock detta och även produktionsmetoderna för vin kom att kunna certifieras som ekologiska. Den största skillnaden gentemot konventionellt framställt vin är fortfarande den tillåtna mängden tillsatta sulfiter. Inom EU är den tillåtna mängden mellan 25–30 % lägre i ekologiska viner, beroende på vinstil. Dessutom måste även processhjälpmedel som exempelvis jäststammar och klarningsmedel komma från ekologiskt certifierat ursprung. Även i USA är ovanstående sant för ekologiskt vin men där får inga sulfiter tillsättas överhuvudtaget.

Vissa producenter tycker att en ekologisk certifiering är en bra start men att det går att ta det ett steg längre. Detta genom att utöva det som kallas biodynamisk odling. Det är ett i grund och botten ekologiska odlingssätt som beskrevs första gången av den österrikiske filosofen Rudolf Steiner redan på 1920-talet. Här ses hela gården som en enhetlig organism och alla delar behöver vara i balans med varandra. Sättet att uppnå detta är genom att tillföra energier till jorden och grödorna med hjälp av specifikt förberedda preparat. Ett exempel på det är kohorn fyllda med kogödsel som legat nedgrävda i jorden under vintern. Innehållet blandas sedan ut i regnvatten som sprejas över rankorna och på marken i syfte att göra vingården mer "dynamisk". Många odlare, som till exempel Alex Zahel i Österrike, har märkt stora skillnader i vingårdens välmående efter att de börjat arbeta biodynamiskt, även om det i dagsläget saknas konkreta fakta på exakt hur det hela fungerar.

Ett argument mot ekologisk vinproduktion är att den skulle vara dyrare än konventionell produktion, både att implementera och att upprätthålla. Kostnaden är dock relativ. Det beror till stor del på vingårdens förutsättningar som till exempelvis mikroklimat, djurliv och jordmån samt hur vingården historiskt har skötts. Det innebär en kostnad att certifiera sig och många som konverterat till ekologisk vinodling menar att skördeuttagen blir betydligt lägre utan konstgödsel. Däremot upplever desto fler att den vingårdens förbättrade hälsa genom detta arbetssätt inte bara leder till högre kvalitet på druvorna, utan även att rankorna får en ökad livslängd. Därmed sparar man in stora summor som annars skulle gå till att plantera om oftare.

Ekologisk vinproduktion fortsätter att stärka sin position globalt och ökningen av antalet certifierade hektar ser inte ut att mattas av. Ökningen märks såväl hos småskaliga producenter likväl som hos några av de största kooperativen. Det kommersiella värdet i att vara certifierad blir alltmer tydligt. I samklang med behov och efterfrågan på mer miljömässigt hållbara lösningar har en ekologisk certifiering blivit något för konsumenter att lita på. Det finns givetvis utmaningar kvar för vinbranschen när det kommer till att minska sin miljöpåverkan, inte minst när det kommer till förpackningar och transporter. Man ska dock inte glömma att man onekligen har kommit en bra bit på vägen genom att utgå från ett mer långsiktigt perspektiv kring vingårdens och vinrankornas hälsa.